Hållbar integrering av våldsförebyggande arbete i skolan

Stockholm stad har tagit fram en visuell spelplan för hur det våldsförebyggande arbetet ska integreras i stadens skolor. Stegen i planen skapar tydlighet vad som krävs och har gjort det våldspreventiva arbetet mer hållbar på sikt.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

Stockholms stad har sedan en tid tillbaka arbetat med våldsprevention i skolan med hjälp av MVP-metoden (Mentorer i våldsprevention). Det är en lektionsserie där elever och lärare får lära sig att ta ansvar för varandra och säga ifrån om de ser eller hör våld och kränkningar.

I Stockholms stad finns ett uttalat mål om att utveckla, sprida och kvalitetssäkra arbetet med MVP i stadens skolor. Men det har varit svårt att få förståelse för den långa process som integrering av våldsprevention i den ordinarie verksamheten innebär. Skolorna behöver guidning och rätt förutsättningar för att det våldspreventiva arbetet ska få genomslag och bli hållbart och långsiktigt.

Genomförande

En kartläggning och utvärdering av stadens MVP-arbete pekade på otydlighet i den stadsövergripande strukturen och i roll- och ansvarsfördelningen mellan förvaltningar. Det saknades också långsiktighet i budget- och personalresurser samt en gemensam insikt om vilka resurser som krävs och ett stabilt och kontinuerligt stöd på förvaltningsnivå. Dessutom behövde processen förtydligas, bland annat vikten av förankring och att den tar tid. I pedagogisk anda tog därför utbildningsförvaltningen fram ett visuellt verktyg – en processplan i spelplansform, där varje steg tydliggörs. Här framgår det tydligt för alla inblandade vad som krävs i de olika delarna av processen, och man kan lätt följa var man befinner sig någonstans. Just förankringsdelen har givits ett ordentligt utrymme i början av spelplanen.

Kartläggningens resultat tydliggjorde också vilka faktorer som är avgörande för att arbetet ska ge resultat, och som därför behöver extra resurser. Pedagogerna behöver till exempel extra planeringstid och materialet måste anpassas till elevunderlaget. Detta har varit viktigt inte minst i rektorernas arbete att prioritera resurser.

En av de saker som särskilt lyftes här var vikten av utbildning i själva metoden och vad den kräver. Det är nödvändigt för att alla involverade ska ha en tydlig bild av vad verksamheten ska jobba med och hur. Utbildningsdelen har därför särskilt lyfts fram i spelplanens del två för att verkligen tydliggöra att den kräver tid och energi. Här har man också kompletterat inledande informationsmöten med särskilda uppstartsmöten där förvaltningen tillsammans med respektive skola går igenom hur man konkret tänker lägga upp det våldspreventiva arbetet.

Det här har arbetet lett fram till

En visuell och tydlig process- eller spelplan har lett till en bättre förankring och ökad medvetenhet om vad arbetet med MVP innebär och kräver. Det har i sin tur lett till mer realistiska förväntningar på hur lång tid det tar och hur mycket arbete som krävs för att integrera MVP i skolan. Att kunna följa en spelplan med tydliga steg i utvecklingen, gör det också mindre dramatiskt att ibland ta ett steg tillbaka innan man kan gå framåt igen. Det har bidragit till att verksamheterna inte ger upp lika lätt utan håller i och går vidare trots att det ibland går trögt. Ökad medvetenhet hos ledningen har också bidragit till en bättre resursfördelning i arbetet.

Den tydliga ansvarsfördelningen mellan samverkande aktörer gör att man undviker onödiga irritationsmoment och att saker faller mellan stolarna. Det samordnade stödet på förvaltningsnivå bidrar till trygghet och samlad kunskap, samt säkerställer att det finns ett kontinuerligt stöd och kompetens även vid personalomsättning i deltagande skolor.

Konkreta resultat:

• 42 skolor är igång och använder sig av planen.
• Skolorna har lättare att komma igång efter uppstartsmötet där arbetet konkretiseras.
• Rektorer/skolledning upplever mer tydlighet att arbeta med MVP.
• Ansvarsfördelning och samverkan mellan förvaltningar har blivit bättre.
• Spelplanen skapar en bättre förståelse i samverkan med andra aktörer inom kommunen.
• Arbetet har ökat förståelsen för att våldsprevention inte är någon ”quick fix”.
• Arbetet har lyfts fram i andra sammanhang, som inspiration för andra.

Medskick, de viktigaste slutsatserna

• Förankra metoden hos alla deltagare, se till att de vet vad som krävs. Låt förankringen ta tid.
• Säkerställ poliskt mandat, och därmed en långsiktig budget och de resurser som krävs.
• Tillåt viss flexibilitet utifrån skolans förutsättningar – men säkerställ att innehållet är detsamma.
• Ha en tydlig ansvarsfördelning. Med många samverkande aktörer måste det vara tydligt vem som gör vad.
• Inrätta en samordnande funktion på förvaltningsnivå. Det bidrar till samlad kunskap, trygghet och kontinuitet.
• Ha kvar stödstrukturer även för skolor som redan är igång med arbetet. Saker förändras och nya personer behöver hjälp att komma in i arbetet.
• Ta hjälp av visuella verktyg – det gör skillnad!

Stocholms stad spelplan

Planens fem delar

Planen tydliggör komponenterna som är bärande för ett hållbart arbete, och ger vägledning vad verksamheterna behöver fokusera på, beroende på var de är i processen. De fem delarna i spelplanen innehåller följande steg:

1. Förankring: informations- och uppstartsmöte, samverkan och planering
2. Utbildning: uppstart för chefer och kunskapsutbildning för all personal samt, teoriutbildning och grundutbildning för ledare
3. Genomförande: nollmätning, samplanering, lektioner och reflektioner
4. Uppföljning/utvärdering: effektmätning och utvärdering
5. Vidmakthållande: extralektioner, inkludering av vårdnadshavare, åskådarföreläsning för personal, och övningar i normer

Susanne Tidestrand
samordnare våldsprevention
utbildningsförvaltningen, Stockholms stad
susanne.tidestrand@edu.stockholm.se