Färre väntar länge på vård
Socialstyrelsen konstaterar att väntande längre än 90 dagar har minskat efter att kömiljarden infördes för ett år sedan. Svarsfrekvensen för rapportering till Väntetider i vården är nära 100 procent.
Efter ett år med kömiljarden konstaterar Socialstyrelsen att antalet patienter som väntat riktigt länge på besök eller behandling, mer än 90 dagar, har minskat avsevärt. Den kraftigaste minskningen skedde mellan augusti och november 2009.
– Att andelen patienter som väntat över
90 dagar har minskat är ett resultat av att landstingen gått igenom
sina väntetidslistor, sett över remisshanteringen, haft kvälls- och
helgöppna mottagningar samt köpt vård hos andra vårdgivare, säger
projektledaren Bo Lindblom.
En annan förklaring är att gruppen
"patientvald väntan" respektive "medicinskt orsakad väntan" samtidigt
har ökat. Hit hör exempelvis patienter som av olika anledningar tackat
nej till vårderbjudanden eller inte kunnat behandlas på grund av
medicinska orsaker. Socialstyrelsens analys visar att landstingens
tolkning av vad som räknas som patientvald väntan skiljer sig åt. Vissa
landsting har till exempel räknat ombokning av tider och att patienten
uteblivit från behandling som patientvald väntan.
På kort sikt
har landstingens insatser varit effektiva för att få ner de långa
väntetiderna. För att ge en hållbar och stabil nedgång krävs
ytterligare satsningar.
– För att få en varaktig nedgång av de
långa väntetiderna behövs åtgärder som till exempel långsiktig
schemaläggning av samtlig vårdpersonal och ett bokningssystem som
möjliggör att patientens fortsatta vård kan planeras i ett tidigt skede
i samråd med patienten, säger Bo Lindblom.
I analysen av
väntetiderna har Socialstyrelsen använt uppgifter från
väntetidsdatabasen. Under perioden 2007 till 2009 har landstingen ökat
inrapporteringsfrekvensen till väntetidsdatabasen markant. Databasen
ger en nationell översyn men saknar tillräckligt med information för
att möjliggöra en djupare analys av patientens väg genom vården.
För
att följa väntetidsutvecklingen behövs ett mer detaljerat och
individbaserat datasystem som gör det möjligt att bedöma om till
exempel äldre, diabetespatienter eller reumatiker trängs undan av andra
patienter med anledning av vårdgarantin.
– De uppgifter som
Socialstyrelsen idag får från väntetidsdatabasen är inte tillräckliga
för att göra den analysen, säger Bo Lindblom.
> Läs mer på Socialstyrelsens webbplats
> Ta del av rapporten Uppföljning av den nationella vårdgarantin och "kömiljarden" - Årsrapport 2010.

