Se länet som en helhet - viktig del av tillgänglighetsarbetet i Norrbotten läns landsting

En viktig del i arbetet är ledningens roll och ansvar, där planering och styrning görs utifrån behov och förutsättningar. För att kunna planera sin verksamhet är det nödvändigt med kontinuerliga uppföljningar med hjälp av fastställda mått för att få ett faktabaserat underlag och djupare kunskap om verksamheten.

Fler samtidiga åtgärder för ökad tillgänglighet

Innan den utvidgade vårdgarantin infördes 2005 hade länskliniken Öron-, Näsa-, Hals-/Käkkirurgi långa köer till mottagningen och operationerna. En översyn av verksamheten genomfördes och flera kraftfulla åtgärder vidtogs för att förbättra tillgängligheten, där kliniken fick tillfälliga ekonomiska styrmedel för några av åtgärderna.

- Om man känner sig trygg med hur verksamheten fungerar, så både törs och kan man genomföra flera samtidiga åtgärder, som i sin tur kan vara det som avgör om man lyckas skapa hållbar tillgänglighet eller inte, säger Per Berglund, läns- och verksamhetschef för länskliniken.

Kliniken arbetade aktivt med åtgärder som kö-kortningsinsatser; skapade en snabb kapacitetsökning med hjälp av vårdavtal med privata vårdgivare för delar av verksamheten; genomförde "BRA-mottagning" med förändrade arbetssätt; anställde fler ST-läkare, där landstinget utifrån ett långsiktigt perspektiv skapade en kapacitetsökning i länet samt gjorde en omstuvning av de egna läkarresurserna till förmån för operationsverksamheten.

- Genom ett annat förbättringsarbete inom käkkirurgin, som också tillhör vårt verksamhetsområde, frigjordes en operationssalsdag per vecka, berättar Per. Behovet av tandvårdsbehandlingar i narkos minskades genom att folktandvården ändrade sitt arbetssätt och ökade därmed sin förmåga att erbjuda tandvård till tandvårdsrädda utan narkos.

Länsgemensamma rutiner och tekniska lösningar viktiga förutsättningar

Ledningen har som mål att hellre flytta arbetsuppgifter än personal och därmed skapa rörlighet i länet bland läkarna.

- För att läkarna ska kunna arbeta effektivt och flexibelt, oavsett var man befinner sig, är det viktigt att ha gemensamma rutiner och samma typ av utrustning på länets mottagningar och operationsavdelningar, berättar Per Berglund. Vi gör också så att vi flyttar olika operationstyper och patientgrupper mellan operationsavdelningarna och mottagningarna.

Ett viktigt fundament för att det ska fungera är att de tekniska lösningarna är länsgemensamma.

- En absolut förutsättning är att vi har en länsgemensam datajournal, en gemensam operationsväntelista, har en lagringsplats för det digitala dikteringssystemet, och ett telefonisystem som gör att man kan slussa samtal till den mottagning som för tillfället ansvarar för länet, säger Per Berglund.

Med telefonisystemet kan länskliniken ta hand om patienten oavsett vilket nummer patienten ringer och variera hur många sköterskor som för tillfället svarar på telefonförfrågningar, med en sköterska på ett ställe för hela länet eller flera sköterskor på alla tre mottagningarna samtidigt.

Effektivitetsvinster och stöd vid samordning

Skrivprocessen för patientdokumentation är samordnad i länet i och med digital diktering och en gemensam lagringsplats.

- Syftet är att undvika icke värdeskapande tid orsakad av långa journalutskrivningstider, menar Eva Barrelöv, vårdchef för länets Öron, Näsa, Hals. Medel- och lågprioriterade diktat skrivs och samordnas av sekreterarna, med målet att utskrivningstiden inte ska vara längre än sju dagar. Det är ett led i en ökad patientsäkerhet, vi kan gemensamt dela på arbetet med dikteringen vid toppar eller förlorad produktionstid vid frånvaro, säger Eva.

Djupare kunskap för att utnyttja alla resurser

Länskliniken Öron-, Näsa-, Hals-/Käkkirurgi arbetar ständigt med att utveckla sin verksamhet och framhåller vikten av att använda fastställda mått för att kunna följa upp resultaten.

- En förutsättning för en god tillgänglighet är att man kan utnyttja alla resurser på bästa sätt. Det kräver därför en djupare kunskap om hur verksamheten fungerar, säger Per Berglund.

Kliniken har under en längre tid arbetat med att utveckla olika mått för mottagningsbesök och inflödet av remisser och väntelistor. Kliniken har tillsammans med landstinget översiktligt tittat på om det erbjuds jämlik vård i länet och hur "konsumtionsmönstret" ser ut, när det gäller inflödet från vårdcentralerna och klinikens förmåga att avsluta vårdepisoden.

Fastställda mått för att följa upp och planera verksamheten

Eva Barrelöv har med sina kollegor arbetat med "BRA-mottagningen" för Öron-, Näsa-, Hals i länet, där målet är att alla nybesök ska erbjudas tid i enlighet med vårdgarantin och alla återbesök erbjudas inom utsatt tid.

- De mått som vi använder är TTT, tredje tillgängliga tiden, som är ett kapacitetsmått för mottagingsverksamheten, men vi ser också på arbetsmiljön, Tele-Q-flödet, ekonomin och läkartillgången, säger Eva Barrelöv. Samtliga anställda och chefer är ansvariga, medan en person är huvudansvarig för mätningen och vårdchefen för uppföljning och återkoppling till verksamheten.

Varje vecka mäter man TTT på de tre mottagningarna, med medelvärdet för länet och standardavvikelsen per vald period.

- Det finns fler fördelar med en länsklinik där vi kan styra flödena beroende på var ledig kapacitet finns och att det finns möjlighet att styra arbetet mellan operation och mottagningsarbetet, menar Eva Barrelöv. På så vis är vi mindre sårbara vid t ex. sjukdom och frånvaro, och därmed kan vi hålla fortsatt god tillgänglighet för våra patienter. Vi kan också i god tid planera patientflödet vid exempelvis semestertider. Därför är det viktigt med våra länsgemensamma rutiner, en gemensam telefonrådgivning och tidbokning med Tele-Q.

Kontaktinformation:

Per Berglund, per.berglund@nll.se
Eva Barrelöv, eva.barrelov@nll.se

Text: Ulf Gripkow, Sveriges Kommuner och Landsting, e-post: vardgaranti@skl.se