Produktionsplanering gav bättre tillgänglighet
Historiskt sett har barn- och ungdomskliniken i Kristianstad haft problem med långa väntetider, svårigheter att hitta läkartider och en stressig arbetsmiljö. Idag är samma klinik en välplanerad verksamhet med en betydligt förbättrad arbetsmiljö. Nytänkande och ett systematiskt arbete med schemaplanering har kortat ned köerna och förbättrat verksamhetens arbetsmiljö.
Schemaplanering ger effektiv läkarbemanning
Barn- och ungdomskliniken i Kristianstad tar årligen emot omkring 12 500 akut-, läkar- och sjuksköterskebesök. Det finns ungefär 150 anställda, varav 21 är läkartjänster.
Innan de genomförde sitt systematiska förbättringsarbete med bl a schemaplanering har de sedan länge haft bekymmer med en ojämn läkarbemanning, dålig arbetsmiljö för vårdpersonalen och långa köer till mottagningen.
- Det blev ohållbart i längden, säger Johan Cosmo, verksamhetschef Barn- och ungdomskliniken i Kristianstad.
Vi var tvungna att göra något åt situationen med att patienter inte blev kallade, med en bristande planering av tjänstgöringen mellan läkare och sjuksköterskor, med långa köer samt oklarheter kring behovet av mottagningstider och tillgången till dem. För att komma åt att lösa problemen och förbättra situationen för de anställda och familjerna började vi aktivt att arbeta med vår schemaplanering.
Schemaplanering involverar alla
2004 började kliniken att systematiskt och långsiktigt arbeta med schemaläggningen av de anställdas tid. Först började man schemalägga läkarnas jourkomp där samtliga jourläkare kontinuerligt tar ut två timmar komp mellan kl. 15 och 17, medan all planerad verksamhet sker mellan 8-15.
|
|
|
- Fördelen med detta system är att det blir fler läkare i tjänst varje vecka, i stället för att de är lediga hela veckor. Med en hårdare styrning av läkarledigheten kan vi ha en mer jämn bemanning, men också skapa god möjlighet för läkare att arbeta deltid, säger Johan Cosmo.
Verksamhetschefen för också en kontinuerlig dialog med läkarna kring ett långtidsschema som sträcker sig två år framåt med tjänstgöring på andra kliniker, tjänstledigheter, föräldraledighet m m. Utifrån detta kan alla planera sin tid bättre och mer långsiktigt.
Planering med schemaläggare
En schemaläggare arbetar fram ett "mellanschema" med önskemål om höstens, vårens och sommarens schema fem-sex månader i förväg. Varje vecka fylls ett visst antal positioner på klinikens avdelningar, mottagningar och jourer. Schemaläggaren ser också till att kompetensen hela tiden tillgodoses och att minimibemanningen aldrig underskrids.
- Det blir ett ständigt givande och tagande kring önskemål om enskilda lediga veckor, forskningsveckor, utbildningar m m, menar Johan Cosmo.
Schemaläggaren släpper bokningstider en vecka åt gången fem veckor i förväg på ett datoriserat läkarschema som alla kommer åt via intranätet.- Jag har, som verksamhetschef, beslutat att när bokningstiderna ligger ute, så får inga mottagningar ställas in, om det inte är pga sjukdom eller andra viktiga saker, säger Johan Cosmo.
Sex stora diagnosteam skapades med sekreteraren närvarande. Sekreteraren kan ta över bokning av mottagningsbesök, medan sjuksköterskorna får mer tid över för patientarbete. Teamen planerar sin verksamhet över året och kan lättare se behoven av mottagninstid.
Slutschema fastställs och det är det som gäller
Verksamhetschefen och vårdplanerare på kliniken gör ett slutschema dag för dag sex veckor i förväg, så att tider för bokning av mottagningar m m kan ske fem veckor i förväg. Efter de fem veckorna får inga ändringar göras i schemat av någon annan än verksamhetschefen.
- Resultatet av detta har blivit en jämn läkarbemanning vecka för vecka på kliniken. Vi har gradvis kunnat arbeta av mottagningskön så att vi inte har någon kö överhuvudtaget. Vi uppfyller också vårt mål med att ha återbesök inom en månad till specialist inom samtliga olika diagnosområden.
Kontakt: Johan Cosmo
Text: Ulf Gripkow, Sveriges Kommuner och Landsting, e-post: vardgaranti@skl.se
