”Nu måste det hända mer” – NOLL-vision i Västra Götaland

Regionala skärpta krav på vårdgarantin

Västra Götaland har under 2006 och 2007 ytterligare skärpt den nationella vårdgarantin. Dels för mottagningsbesök inom barn- och ungdomspsykiatrin (30 dagar) och dels för att de patienter som valt att avstå vårdgarantin, dvs. "patientvald väntan", ändå ska ha rätt att få vård inom 180 dagar.

- Det är knepigt att ha samma tidsgränser för all vård, säger Jonas Andersson, hälso- och sjukvårdspolitiker i Västra Götaland. Det är väsentligt att ha vård på lika villkor och det är också angeläget att förstabesök för barn- och ungdomspsykiatrin prioriteras och att snabbt göra den första bedömningen.

Målrelaterad ersättning för förbättrad tillgänglighet

Efter sommaren 2008 konstaterade Västra Götaland att det fanns en stor andel långväntare och att det var en stor variation kring i vilka verksamheter dessa fanns. Därför beslöt hälso- och sjukvårdsutskottet att satsa extra pengar för att få bukt med tillgängligheten, den så kallade NOLL-visionen med "inga väntande längre än vårdgarantigränserna".

En målrelaterad ersättning ges till de verksamheter som per 31/12 2008 inte har några patienter som väntat över vårdgarantins tidsgränser. Vissa hälso- och sjukvårdsnämnder gör också extrainsatser genom att ha alternativa vårdgivare som sjukhusen kan slussa patienterna vidare till.

- Vi såg att tillgängligheten försämrades i flera andra landsting och att vår egen sommarproblematik i år var värre än tidigare års somrar. Det gjordes också en bedömning att det inte var en konsekvens av sjuksköterskestrejken i våras, det hade vi redan hanterat, säger Jonas Andersson.
Under 2008 kunde vi också konstatera att vi skulle ha en stark budget, men att det skulle bli betydliga försämringar under 2009. Därför är det nu vi ska handla för att komma så långt vi kan, menar Jonas. Nu måste det hända mer!

Med en bättre och minskad tillgänglighet blir det ju också i förlängningen en bättre ekonomi, en mer positiv arbetsmiljö ute i verksamheterna. Därmed tillmötesgår vi vår strävan att patienten ska ha rätt till 100 % tillgänglighet till vården.

Avstämningspunkt för "inga väntande längre än vårdgarantigränserna - sker den 31/12 2008.  Premierna av "nollorna" ställs i relation till sjukhusets storlek och omsättning, enligt fastställda principer. Det finns förslag till kontinuerlig målrelaterad uppföljning under 2009, för att uppnå hållbar och långsiktig tillgänglighet.

- Detta är ju också något som regeringen prioriterar i och med "Kö-miljarden" som ska fördelas ut till landstingen, säger Jonas. Vi är kanske lite före och det känns bra nu när tillgängligheten faktiskt märkbart blivit bättre i regionen.

Kartläggning och handlingsplan

- Det kan vara svårt och förhålla sig för de verksamheter som inte uppfyller NOLL-visionen, säger Jonas Andersson. De får inte direkt någon silvermedalj, men vi måste arbeta vidare i de fallen, eftersom det ju oftast är strukturella problem. Vi tar gemensamt fram en långsiktig plan för de med kända problemområden som ortopedi, gynekologi och urologi med stora volymer.

Det görs en kartläggning, en översyn av operationsscheman, kring logistiken och kompetensutvecklingen inom regionen. Utifrån kartläggningen utformas en handlingsplan med punktinsatser för de områden som har tillgänglighetsproblem.

- Som jag ser det så är en måluppfyllelse av vårdgarantin bland de bästa arbetsmiljöåtgärderna vi kan vidta, säger Jonas. Det ger "bad will" för sjukvården med en dålig tillgänglighet och det går åt mycket tid att administrera problemen kring dålig tillgänglighet. Med vårdgarantin är det enkelt och mäta, enkelt att förklara och arbetet leder till arbetsbesparande åtgärder för verksamheterna på sikt. Det handlar om att hamna i balans, jämvikt i verksamheten.

För har man jobbat med tillgängligheten på ett bra, långsiktigt och uthålligt sätt, kan man sedan jobba med annat som ju är mer viktigt: med det medicinska och opererande verksamheterna och med patienten, menar Jonas. Det råder inte heller någon tvekan hos verksamheterna om vilken inriktning vi ska ha i VGR, så detta med vårdgarantin har ett stort genomslag. Däremot blir det mindre och mindre ett politiskt slagträ i debatten hos VGR i takt med en ökad och förbättrad tillgänglighet, som våra månatliga lägesrapporter och analyser visar.

Viktigt följa upp hur tillgängligheten utvecklas

Varje månad sammanställs en lägesrapport med analyser hur tillgängligheten ser ut för regionen som går till regionens politiker, sjukhusdirektörer, primärvårdsdirektörer, beställarna, verksamheter och övriga tjänstemän som använder resultaten i olika sammanhang.

- Som hälso- och sjukvårdspolitiker i Västra Götaland, med ett starkt uttalat intresse för tillgänglighets- och vårdgarantifrågor, så tycker jag det är viktigt att kontinuerligt kunna följa och göra uppföljningar av tillgängligheten i vården för snabb återkoppling, säger Jonas Andersson. Vi ser det som att fungerar inte tillgängligheten så kostar det mer för vården i slutändan och därför kom bland annat NOLL-visionen.

Månatlig lägesrapport kännetecknas av transparens

Gunnar Numeus, regional väntetidssamordnare och utvecklingsledare vid Vårdslussen i Västra Götaland är den som sammanställer den månatliga lägesrapporten "Lägesrapport Väntetider & Tillgänglighet" där det ges en lägesbeskrivning av arbetet med att uppnå NOLL-visonen och en nationell jämförelse av måluppfyllelsegraden varje månad.

- För att få en kvalitetssäkrad och förtroendeingivande statistik kring lägesrapporten är det viktigt att det alltid är en transparens i insamlandet och bearbetningen så att vårdgivarna känner igen "sina" siffror, samtidigt som de ser hur bearbetning och analys skett, berättar Gunnar Numeus. Genom att ha samma form på presentationen månad efter månad, så skapas en insikt och förståelse för vad siffrorna står för, och därmed kan alla ta till sig resultatet på ett trovärdigt sätt, säger Gunnar.

Det bearbetade materialet och siffrorna distribueras tillbaka till utförarna för att de ska gå genom materialet. Gunnar upplever inte, i sin roll som regional väntetidssamordnare, att det är svårt nå nyckelpersoner ute i verksamheterna, då tillgänglighetsfrågorna prioriteras högt. Det ligger en del arbete bakom rapportens utformning och att graferna ska vara fylliga, men det ska ändå vara enkelt att förstå för verksamheterna och politiken.

Väntetidssamordnarens roll på förvaltningarna har stärkts så att de nu är i närheten av sjukhusledningen och att deras arbete följs med stort intresse på respektive hemmaplan. Beställarna, dvs. hälso- och sjukvårdskanslierna, har under de senaste åren förstärkt tillgänglighetsfrågan genom att knyta till en målrelaterad ersättning i sina överenskommelser med vårdgivarna.

Uppföljningsverksamheten förbättras

Det pågår kontinuerliga utvecklingsinsatser kring uppföljningsverksamheten, där regionen bland annat planerar flytta över väntetidsuppföljningen till regionens Analysenhet. Det pågår en uppbyggnad av en regional väntetidsdatabas där data från förvaltningarnas olika it-system ska samlas och användas på ett mer effektivt sätt för uppföljning av tillgängligheten.

- Det finns två behov som tydligt framkommit under utvecklingsarbetet av den regionala väntetidsdatabasen: det är genusperspektivet och en sammanställning varifrån de väntande patienterna bor, inte vid vilken utförare patienten står och väntar, säger Gunnar.
Ledord i uppbyggnaden är också här transparens, det vill säga de som levererar uppgifter ska alltid kunna ta del av regionens databas, se vad som samlats in och kunna använda datat för eget bruk. Jag kan konstatera att uppföljningsverksamheten har fått en bra rutin i sin verksamhet, avslutar Gunnar.

Kontakt

E-post: Jonas Andersson (fp), regionråd i Västra Götaland, ordförande i hälso- och sjukvårdsutskottet.
E-post: Gunnar Numeus regional väntetidssamordnare och utvecklingsledare vid Vårdslussen, Västra Götaland.

Text: Ulf Gripkow, Sveriges Kommuner och Landsting, e-post: vardgaranti@skl.se